I en liten, liten by som heter Majenfors,  och som är vackert belägen med både skog och vatten omkring oss hittar ni mig och mina hundar. 

I min vardag jobbar jag inom socialpsykiatrin. Vid min sida där har jag den mest trogna kollega man kan tänka sig. "Titzi" har jobbat som terapeuthund i över 11 år och var lite som en piojär inom sitt yrke här i Sverige. Att se hennes betydelse för människor är en stor gåva varje dag.

Hundar har alltid funnits i mitt liv och jag har fått äran att kunna stoppa ner många fina minnen och händelser i min ryggsäck. Hundar har alltid gett mig så mycket.
När jag var liten rastade jag grannarnas hundar, tjatade mig till min allra första egna hund, gjorde en kupp mot mina föräldrar så hund nummer två kunde komma in i mitt liv och sedan rullade det bara på.

Jag är utbildad instruktör och har hållt ett otal kurser.
Under ett år bodde jag i Norge och då passade jag på att utbilda mig till lydnadsdomare.
Beteéndebiten har alltid fascinerat mig och inom den biten har jag varit på många kurser och föreläsningar.
Jag har jobbat praktiskt med så kallade "problemhundar".
Jag har passat andras hundar och har därmed fått stor kunskap om många rasers egenskaper. 

Jag har tränat och tävlat Bruks, spår och sök, lydnad, vallning, agility och just nu är det Rallylydnad som har fastnat i mitt intresse.
Jag har lärt mina hundar att dra skrindor, leta bär i skogen och hel massa andra trix. Min första hund fick lära sig att sätta på och stänga av TV:n. (Det var innan dosornas tid...)

Ja..., mycket har jag gjort och varit med om i hundvärlden men det finns två saker som jag är lite extra stolt över.
Det första är min terapeuthund - Titzi.
Detta är nog det mest häftiga jag har gjort och varit med om. När Titzi utbildades för sin uppgift var detta med hund i vården väldigt nytt och främmande i Sverige. Då fanns inte några utbildningar eller några föreningar att vända sig till. Utifrån min instruktörsutbildning och min erfarenhet skräddarsydde jag en utbildning till henne. Med facit i hand kan jag bara konstatera att det blev mer än lyckat.

 305801_10150353867536155_3226438_n

                                                                                        Fotograf: Christin Jacobsson 

 

Det andra jag har fått vara med om är att introducera en ny ras i Sverige. Jag var på Crufts (världens största hundutställning) i London för många år. Där träffade jag - och blev kär i rasen Australian Shepherd. Då fanns den inte i Sverige.
1993 importerade jag Sveriges första Australian Shepherd hane från USA. Under tiden mitt letade hade pågått hade det kommit in två tikar från England.
"Brut" var en helt fantastisk hund på alla sätt. Så "rätt" i huvudet och med stor arbetsförmåga och glädje. Vi vallade tillsammans mycket och han var alltid klockren i sitt arbete.
Han var dessutom väldigt välbyggd och vacker och sopade rent utställningsringarna med ett flertal BIR, BIG och BIS placeringar. Det är en gåva att få ha ägt en sådan hund en gång i livet.

showphoto 

DK UCH FIN UCH KBHV - 98-99 NORDV 95 NORDV 99 SE V - 94, SE V 98,99 
Gefions Khount Down - BRUT

 


Året efter kom tiken "Buggsie". Också hon från USA.
Buggsie var dräktig och i december 1993 föddes Sveriges första Aussiekull.
Missnutts Kennel fick också äran att få Sveriges första Utställningschampion i Missnutts Best Black Dot.
Jisses vilken resa det har varit. Ibland ett steg fram och två tillbaka - men så oerhört intressant, givande, lärorikt, spännande och alldeles fantastiskt. 

Idagens läge finns det sex hundar hemma hos mig.
Tre Aussies, en Petit Brabancon, en Shetland Sheepdog och en Chihuahua.
Varför denna märkliga blandning kan man tänka.... 

10702126_978193178873671_3091670266550469666_n


Aussierna är ju självklara  . Den rasen har funnits vid min sida ända sedan Brut steg innanför dörren och mitt hjärta. 
Men, de andra då???
Jag har tre söner. Sönerna ärvde hundintresset men inte Aussieintresset. Rasmus äger Shetland Sheepdogen (och faktiskt numera även Aussietiken Axi), Simon äger Chihuahuan  och Svante äger Petit Brabanconen. 
Som det kan bli.... Men, vi har ett helt underbart gäng härhemma och alla individer är högt älskade. 
Svantes lilla Petit Brabancon har virat in sin charm om mitt hjärta rejält och sannolikt kommer den rasen att få en stor betydelse i mitt framtida hundliv 
Vi får väl se vad framtiden bjuder på.....